....och åt! Det var hur gott som helst och man fick ta in mer av de rätterna vi ville ha mer av. Personalen var trevliga men något virriga. I det stora hela gillade jag Tabbouli väldigt mycket så det kommer bli fler besök där.

För ett ögonblick försvann Joy ut på "toa" och i nästa sekund kommer efterätten ut med en sjungande servetris......det var ju liksom inte igår jag kände mig som 8år igen!

Kvällen största minus blev att INGEN hade nagellack utom jag men annars var kvällen helt underbar som vanligt när alla samlas!Och tack för alla presenter!  

Ikväll fortsätter min f-dag med mina tjejer på Tabbouli City. Har velat äta där länge nu men både Söder och Kungsholmen var helt fullt ikväll. Så jag hoppas City håller samma klass. Vi ska äta, äta, äta och äta 16 rätter....som att det inte räckte med att jag åt upp allt som kom i min väg i Milano....

En underbar tjej som en gång: Ät, njut och må bra! Jag gör som hon säger men gillar inte att jag går upp av att äta, njuta och må bra.....tänk att man bara inte kan få allt man vill här i livet tex äta och vara smal! Å andra sidan brukar min chef säga: Det går verkligen aldrig att få dig nöjd, va?! Mitt svar är : Näää jag kommer ju ifrån Öreeebrooo och där gnäller vi oavsett vad vi känner och vill! Gnället är visserligen ett tecken på att vi lever som har lärt oss och därav är allt bra egentligen. Jag älskar att gnälla då mår jag som bäst!

Ska bli intressant att se om mina 6 tjejer har nagellack på sig ikväll.....

Vårt nya liv börjar idag och efter helgens resa då vi tömde hela Milano på all mat så blev det ingen vanlig fika för mina kollegor idag. Varianten som jag bjöd på blev en riktig hit så pass att tom killarna hittade till köket.

Hemma igen efter en bra resa till Milano med ett gäng galningar. Det blev mat, mat, risotto*4, glass, pasta, pasta, mat och mat. Sen blev det guidetur till Comosjön, shopping, outlet, regn, regn, vita regnkappor ifrån Clas Ohlson, en massa felläsningar på kartorna, ömma fötter, shopping, shopping och en Babushka kjol!!!!

Den sista var det bästa jag shoppat på länge så dagen till ära har jag den på mig idag!

Staden i sig var inget speciellt för det finns mkt finare städer i Europa. Det som var fint var området runt Domkyrkan. På tal om kyrkan så vägrade de släppa in oss pga våra vita regnkappor, de fattade inte vad vi hade på oss och varför. Vi fick frågan om varför vi inte skydda oss m paraply då det regnade så mkt.....På tal om paraply så köpte jag ett på gatan iom att det stod folk överallt och sålde såna. Jag betalade 5EUR för ett lila som höll prick 5min sen hade den runda formen ändrats till trekantig och läckte genom tyget. Bra köp?Knappast!

Det har verkligen hänt en massa tokiga saker som vi just då höll på att döda varandra för men på vägen hem i bussen började vi tack och lov skratta åt vår missär.

Nu ska jag njuta av all uppmärksamhet jag får av många goa människor idag! Och så ska jag bara leva på pulver i några dagar, känns som jag har ätit upp all mat i hela Milano...

Idag bär det av till Milano med jobbet! Känns extraskönt att komma söderut nu när första snön dalar ner.

Helgen kommer mest handla om sightseeings, shopping, shopping och fest. Och vinprovning. Har jag sagt shopping?

I november fyller Lilla söta år och ska ha maskfest, så prio för mig är att hitta snygga masker till oss.

Bara för att bloggen har fått en stickig vändning betyder det inte att jag inte målar mina naglar längre. De målas varje dag även fast jag inte uppdaterar er med det. Igår kom ett paket med 6 nya lack och jag testade favoriten först så klart. Me like the blue one a lot! Därför köpte jag även en blå klänning idag. Jag är ju ingen blå människa och har alltid förknippat det som en tant eller killfärg. Men jag verkar snart vara klassad som tant iom att jag nu gillar blått. För kille är jag ju inte.....

Fick även med OPI - Red som är deras allra färsta färg. Det började med att det gav bort just den färgen som give aways till kunderna och idag har de över 2000 färgnyanser. Jag har några av de....men bara ett fåtal....inte alls så många...typ!

Igår var vi på bio och såg "En sorts kärlek". Kanske inte det smartaste valet för mig just nu men jag har ju läst boken och aldrig gråtit så mkt för en bok eller blivit så rasande heller för den delen. Filmen var, som det alltid blir när en bok görs till film, väldigt tam och saknade den rätta känslan. För den som inte läst boken är filmen riktigt bra.

Jag grät en hel del men var långt ifrån ensam för i salongen satt det 99% kvinnor 1% man. Han satt ensam och kollade. Why liksom....

Filmen var på hollänska iom att boken är en biografi skriven av en holländare. Jag föll för språket och skulle vilja lära mig det.

Ik wil nederlands leren.