Sånt här händer mig titt som tätt....

Pocahontas hade lagt ut sin klänning till försäljning på blocket så idag var jag och hämtade upp brudklänningen på söder som hade flygits ner av hennes svägerska. Tjejen som skulle kolla på klänningen bodde i närheten av Lilla söta så jag bad henne följa med iom att jag inte vill gå dit själv och ville inte ha hem en massa främlingar heller. Hennes mamma och syster skulle och vara med och kolla på klänningen så denna lösning var bäst.

En timme innan vi har bestämt att vi ska ses ringer jag för att kolla om det är ok att vi kommer en stund senare då vi inte hade hunnit äta nåt än, jag utan mat är en djävul med 4 horn, men det funkade inte för de skulle iväg på fest då det var persiskt nyår idag. Så vi skyndar oss för att bli av m hela grejen så vi kunde äta i lugn och ro efteråt istället. Väl där bemöts vi av en sån energifull tjej som hade fixat med fika åt oss så inom loppet av 1timme hade vi fikat, provat klänning, prutat, fört över pengar, fått en historielektion i persiska nyåret och lyckats m årets missförstånd. Brudens mamma drar mig lite åt sidan för att försöka viska nåt, hon håller händerna över munnen och säger "Jag är lite vidskeplig av mig..." sen hör jag va jag vill höra och Lilla söta som stod en bit bort med stora öron hörde va hon ville höra.

Jag hörde: "Var hon orörd när hon gifte sig?"

Lilla söta hörde: "Är du gravid?"

Jag blev så paff och bad henne ställa frågan igen för jag måste ha missuppfattat det....hennes fråga löd:

"Är de lyckliga i sitt äktenskap, för jag vill inte att min dotter ska gifta sig i en använd klänning om de har skiljt sig....blablabla"

Lilla söta hann bli sur över det hon tyckte att hon hade hört iom att jag inte hade sagt till henne att jag var gravid utan att en kärrning som var vidskeplig hade sett på min aura att jag va gravid!!! "hon är säker som Yazz som ser folks aura och skit"hade hon tänkt. Självklart är jag inte gravid och vi fick oss ett asgarv när det uppdagades efteråt.

När de efter att köpet var klart erbjöd oss att stanna på middag var det dax för oss att gå därifrån kändes det som, innan de adopterade oss och bjöd med oss på bröllopet för det kändes som att det inte var långt bort. Mamman hann mitt under fikat även luta sig över bordet för att säga att jag va så vacker..ehhhh say what?? Stressad, svettig och osminkad and not gay.

Vi var ju faktiskt bara där för att sälja en klänning till en tjej som hade hittat den på blocket.se.......vi var inte där för att få nya släktingar!  

Men alla är nöjda och glada och vi kom därifrån med lika många släktingar som vi hade när vi gick dit. Däremot hade hon skitsnygga handmålade tavlor som vi tror hon själv hade målat....jag vill ha men vet inte om jag vågar ringa henne imorgon för att kolla om hon kan måla på beställning utan att riska att de tar det som en invit......