Sista advent.....tiden går sååå fort. Tjatigt att säga det hela tiden men det spinner fortare och fortare hela tiden ju äldre man blir.

Idag blev det snabbis till Farsta för att fixa med pappas jul/födelsedagsklapp. Mamma blir utan för är överens om att det blir shopping i mellandagarna åt varandra istället, så jag slipper stressa med att hitta nåt till henne som hon ändå kommer lämna tillbax.

Jag är bara glad att vi alla mår bra och vill lämna detta år bakom oss nu. Önskar man kunde säga att det inte kommer hända igen men det kommer det att göra vare sig man vill eller inte, för det enda säkra här i livet är att vi alla kommer att dö förr eller senare på ett eller annat sätt. Sen kan vi ju hoppas och be för att inga fler ska gå bort som 20åring.....eller i orättvisa sjukdomar.

Tänker mkt på detta år och hur svårt vi haft det i familjen men det är det som driver på hårdare att hålla sig glad och allert och inte slösa den lilla tid vi har här på tankar, ångest, hat, irritation, ja allt som drar ner oss och håller oss ifrån såna vi älskar egentligen. Att inte ta tiden och människor för givet, för rätt var det är finns det varken det ena eller det andra omkring dig och du står där med din ångest, sorg, ånger, helt ensam. Eller ensam är man aldrig, det finns massor av människor runt oss bara man öppnar sig själv, sitt sinne och tar emot de.

Nu ska jag inte trycka ner er denna underbara söndag utan önska er en skön söndag. Ring det där samtalet eller skicka det där smset. Tveka inte.