Det är inte alltid lika kul att vara Miss Marple, spec inte denna tisdag. Idag inträffade ett mardrömmslikt scenario.....

Första sidan på Aftonbladet skriver om en död kvinna som hittats i samma område där både Cats och jag bor i. Området är stort så vi ville veta specifikt var de hittat kvinnan. Två google sökningar och vi hade hittat område och en bild på huset....sen blev resten bara värre och värre....Cats kände en kvinna i det huset....några knapptryck till och mardrömmen blev sann.

Dagen har varit en dimma för mig som inte ens känner de inblandade. Lider med alla som stod henne nära och de hon lämnat efter sig. Beundrar Cats som är så stark i detta och stöttar de drabbade. Jag vet att vi alla drabbas av döden på ett eller annat sätt förr eller senare, alla tycker det är lika jobbigt att förlora nån nära, att hitta ett nytt sätt att leva vidare på. Men det som har hänt idag har fått mig att gråta, må illa, tänka, känna panik och känna sån empati för de hon lämnat efter sig, ingen ska behöva uppleva detta. Inte så här och inte i den unga åldern.

Hoppas och ber för de, att livet en dag ska vända och kännas mkt bättre än det gör idag. Att man minns allt bra man hade och det man har kvar, tar vara på varandra varje dag och hittar nya sätt att leva lyckligt på. Tänka nuet och blicka framåt....